Den 31 augusti var det upptakt för det nya läsåret på Korteboskolan. För vissa studenter var skolstarten förenad med efterlängtade återseenden, men för ovanligt många var detta första dagen på skolan.
Dagen inleddes med fika, en gudstjänst där skolans rektor lockade till såväl skratt som eftertanke i sin predikan och därefter bjöds alla på lunch. I syfte att lära känna varandra följde därefter sällskapslekar då alla genom en namnlek fick redan på vem som inte äter ägg och vem som sover på hård madrass!
Skolans basgrupper består av studenter från olika årsgrupper. Under dagen introducerades årets nya konstellationer varpå grupperna gick en bönevandring där de på sex olika stationer fick dela glädjeämnen, orosmoln, kallelse och personliga förebilder.
Med siktet på mission
Eftermiddagen avslutades med grillning vid Vätterstranden och i vimlet av studenter och personal fanns Matthias Nelson från Osby.
– Jag ska läsa teologiskt basår och efter basåret siktar jag på att fortsätta på teologilinjen. Mina föräldrar var missionärer och jag är delvis uppväxt i Kenya. Intresset för mission väcktes tidigt och när jag många år senare läste Bibelskola Livskraft gjorde jag praktik i Indien. Det var då intresset för mission i Asien väcktes. Jag hoppas att tiden här får mig att växa, både på det personliga planet och i grupp tillsammans med andra. Jag ser fram emot att gå på djupet i den kristna tron och bli mer säker på vad jag bygger min tro på.
Matthias Nelson
Stort intresse för basår
Läsåret på Kortebo liknar i mycket tidigare läsår, fast med ett par undantag. Ung Tro-utbildningen är numera förlagd till Mullsjö folkhögskola, men trots det är antalet studenter på skolan ungefär detsamma, knappt 70 stycken. Det beror på att gruppen som läser teologiskt basår är ovanligt stor.
Själavårdare med afrikanska rötter
Susanne Klingberg är ett nytt ansikte i lärarkollegiet. Hon är TF föreståndare på Själavårdslinjen under läsåret eftersom Rosie Gard är tjänstledig för studier på 50 %.
– Efter att ha jobbat i Afrika i tio år läste jag själavårdslinjen på Kortebo. Jag trodde då att jag skulle tillbaka till Afrika, men jag upptäckte att det fanns stora behov även i Sverige. Sedan examen har jag haft en egen mottagning där jag tagit emot konfidenter i samtal och det är verkligen något jag brinner för. När jag brottats ett tag efter att ha fått förfrågan om detta vikariat så bestämde jag mig för att anta utmaningen. Även om jag trivs otroligt bra med arbetet på mottagningen ska det bli roligt att kliva in i ett större sammanhang och få arbetskamrater vid sidan om arbetet på min mottagning.
– Det är fantastiskt att i själavårdssamtalen ta hjälp av terapeutiska redskap men att också få räkna med Gud. Vi som jobbar med själavård blir en länk mellan människor och Gud. När människor börjar jobba med sig själva och sitt inre, så är inte Gud långt borta. I samtalet med människor så hamnar man ofta i existentiella frågor. För mig är själavård att hjälpa människor på alla plan. När jag jobbade i Afrika såg jag mycket fysiska under men det jag sett under åren som själavårdare i Sverige är inre helanden. Det ska bli spännande att vara med och utbilda människor för detta arbete.
Susanne Klingberg
Text och foto: Sofie Rotstedt