2008-08-26

Med känsla av förväntanRSS

Det är en vacker sensommardag och skolstart på Korteboskolan. Parkeringen är välfylld och när man går in genom entrén möts man av ett intensivt sorl. I kön till fikat pratar gamla studenter om sommaren som varit och nya studenter hittar andra som ska läsa samma inriktning. Här finns en påtaglig känsla av förväntan.
Henrik Bergenholtz, Åsa Olovsson och Ingemar Karlsson
Henrik Bergenholtz, Åsa Olovsson och Ingemar Karlsson
I höst läser knappt 80 studenter på Korteboskolan. Flera av studenterna i årets teologiska basår har erfarenhet av församlingsarbete genom att ha jobbat som ungdomsledare eller på missionsfältet. Många av studenterna från denna klass har planer på att läsa teologi framöver. Det är rekordmånga som börjar sitt tredje läsår på Själavårdslinjen. De flesta av dem har läst på skolan tidigare, medan andra kommer från andra utbildningar. Några av själavårdsstudenterna har kommit tillbaka efter att gjort några års uppehåll från studierna. Åsa Olovsson ska börja tvåan.

– Jag har verkligen sett fram emot det här, säger Åsa och ler med hela ansiktet. Läste basåret förra året och ska nu börja själavårdstvåan, det är ju det här jag längtat efter. Jag vill sluka allt! De studenter som läst utbildningen innan säger att det händer så mycket med en själv undertiden man läser. Man prövar ju det man läser mot sig själv, så det är klart att man formas och det ska bli spännande.
– När jag valde utbildning och bostadsort var jag öppen för praktiskt taget hela världen. Jag ville gärna bo i Jönköping men kände inte till Korteboskolan. När jag läste om själavårdslinjen på hemsidan upptäckte jag att alla kurser lät intressanta! På den vägen är det och jag är övertygad om att Gud hade ett finger med i spelet.

 
Slutade streta emot

Henrik Bergernholtz har jobbat som ungdomsledare i Värnamo Alliansförsamling i fyra år, men ville för den skull inte bli pastor.
– Någon sa ”kan du bli något annat än pastor, så bli det!”, och jag försökte verkligen. Till hösten hade jag tänkt köra buss, men det fanns ändå en vag känsla av att det kanske inte var rätt. Sen ringde de från bussbolaget och sa att situationen förändrats och det fanns ingen möjlighet för mig att börja där. Då slutade jag streta emot, en lördag för 1,5 vecka sedan ringde jag Ingemar Karlsson som är lärare här och undrade om det fanns någon plats kvar på det teologiska basåret. Ända sedan dess har jag känt en sådan frid, och nu står jag här!
– Det är bara ett orosmoln. Jag är lite rätt att jag blir yrkesskadad, att jag efter fyra år här inte kan läsa en Bibeltext utan att instinktivt börja dela upp och peta i texten. Jag hoppas att texten kan förbli lika levande!
– Jag brinner för utåtriktad verksamhet och på helgerna ska jag jobba med Street Church i Värnamo, säger Henrik.

 

Studenternas glöd smittar av sig
Ingemar Karlsson är föreståndare för Teologilinjen.
– Jag hoppas att detta läsår kommer präglas av en varm och nära gemenskap, både med varandra och med Gud, säger Ingemar. I samband med rekryteringsprocessen hade jag en del samtal med de nya studenterna och jag tror att de kommer att förstärka den öppenhet som jag upplever redan finns här.
– Vi vill stimulera och uppmuntra till att sprida en tro på att det går att nå människor med ett kristuscentrerat budskap. I september får vi besök av gästföreläsaren Dietrich Schindler från Tyskland. Han kommer att medverka på en gudstjänst och föreläsningarna kommer att handla om att skapa en förväntan och tro på att det går.– När terminen var slut i våras tyckte jag faktiskt att det var skönt när studenterna lämnade skolan och det blev lite lugn, säger Ingemar och ler. Men efter en tid blev lugnet till ett tomrum och när jag träffade de nya studenterna i samtal innan terminen började, slogs jag av deras glöd och förväntan. Det smittar av sig och jag blir själv väldigt inspirerad. Ingen klass är den andra lik, det ska bli spännande att se vad som händer detta läsår!
– Jag tycker om rytmen i skolans värld. Det skulle aldrig gå att leva i termins-tempot hela året, men efter sommarens vila känner jag mig laddad för en ny termin. Det gäller att hitta ny litteratur och nya upplägg för lektionerna. Ska man gå vidare med studenterna måste man gå vidare själv och inte fastna i gamla hjulspår. Jag känner en stor förväntan inför detta läsår.

 
 
Text och foto: Sofie Rotstedt